Related Paintings of unknow artist :. | The Monument to the independence to middle to build and the independence | The Dubufe Family in 1820. | A prince learns calligraphy,while below him,a scribe and a painter work face to face | Floral, beautiful classical still life of flowers 017 | A blind musician plays for Sultan Husayn Mirza Harem |
Related Artists:
Camille Pissaro
1830-1903 French Camille Pissarro Locations Painter and printmaker. He was the only painter to exhibit in all eight of the Impressionist exhibitions held between 1874 and 1886, and he is often regarded as the father of the movement. He was by no means narrow in outlook, however, and throughout his life remained as radical in artistic matters as he was in politics. Thadee Natanson wrote in 1948: Nothing of novelty or of excellence appeared that Pissarro had not been among the first, if not the very first, to discern and to defend. The significance of Pissarro work is in the balance maintained between tradition and the avant-garde. Octave Mirbeau commented: M. Camille Pissarro has shown himself to be a revolutionary by renewing the art of painting in a purely working sense; at the same time he has remained a purely classical artist in his love for exalted generalizations, his passion for nature and his respect for worthwhile traditions.
Martin Drolling
1752-1817 B.Oberbergheim French Martin Drolling Art Gallery After receiving initial training from an unknown painter in Selestat, Drolling moved to Paris, where he attended courses at the Academie Royale. He supplemented his education there by studying Flemish and Dutch Old Masters in the collection at the Luxembourg Palace. From the Flemish school he derived his own rich impasto, while the Dutch was to influence him in his meticulous, supremely descriptive and unsentimental style of painting as well as his choice of subject-matter: unfussy bourgeois interiors and frank portraits. Drolling first exhibited at the Salon de la Correspondance in 1781 and again in 1782 and 1789. After the French Revolution he was able to participate in the Salon at the Louvre, despite the fact that he had never become a member of the Academie Royale. He exhibited from 1793 to 1817, although the majority of his works extant today were shown after 1800. From 1802 to 1813 he was employed by the Sevres porcelain manufactory, and many of his designs were engraved.
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.